Dagens bidrag i kategorin logisk kortslutning kommer från DN:s kulturskribent Johan Croneman, som i sin tv-krönika idag hyllar gårdagens Uppdrag granskning som "stor journalistik". Om inte KPML-r har en pressekreterare så har dom en het kandidat nu...
Programmet som visades igår innehöll ett gripande reportage om de östeuropeiska barn som blir kvarlämnade i hemlandet när föräldrarna av ekonomiska skäl tvingas söka arbete utomlands. Tittarna fick bland annat följa flera kvinnor som nödgats lämna sina barn för att åka från finanskrisens Lettland och ta städjobb i Sverige.
Uppdrag Granskning - känt som Uppdrag vinkling i dagligt tal - valde märkligt nog att i slutet på programmet rikta udden mot RUT-avdraget. Man menade bland annat att många av de övergivna barnens föräldrar arbetar för oseriösa städföretag med dåliga villkor och svarta löner. Ett något motsägelsefullt grepp kan tyckas, då RUT-avdraget riktar sig mot just den problematiken och har med framgång gjort otrygga svarta städjobb till vita.
Denna lilla som från den socialistiska himlen fallna vinkling tog alltså herr Croneman fasta på. "Hur skulle Maud och Göran se på saken om 100 000 svenska barn lämnades utan mamma och pappa i åratal därför att mamma skulle städa i Warszawa(...)", dundrar han och passar på att fläska på med att barnen lider för att svenska höginkomsttagarföräldrar (läs: borgarbrackor) ska få umgås mer med sina barn. Så att vi verkligen ska förstå hur vilket svineri som RUT-avdraget har lett till.
Den totala brist på logisk slutledningsförmåga som Johan Croneman visar prov på, är ett litet mästerverk i den ideologiska fördumningens ädla konst. Östeuropeer har kommit till Sverige för att utföra arbeten företrädesvis inom tjänstesektorn sedan många år tillbaka. Anledningen är kärva ekonomiska förhållanden och låga löner i det gamla östblocket, som nu förstärkts av den globala finanskrisen.
Cronemans eminenta teori är däremot att det är RUT-avdraget som är den verkliga boven i dramat. Likt en kapitalistisk magnet drar reformen på ett mystiskt sätt både pengar och arbetskraft ur Lettland, och lämnar en hel befolkning fattig och föräldralös. Alltså: avskaffar vi bara RUT och svenskarna slutar anlita lettisk städhjälp så har vi löst hela Östeuropas ekonomiska kris i ett nafs.
Det skulle vara intressant att veta vilket alternativ det är som Croneman istället förespråkar. Ska vi kanske, i enlighet med de främlingsfientliga partiernas protektionistiska linje, helt stänga Sveriges gränser för arbetskraftsinvandring? Eller ska vi gå tillbaka till ett system där en stor del av städjobben var svarta och de anställda i praktiken stod utan alla former av anställningstrygghet?
Att ekonomin är så körd i botten i ett land att delar av befolkningen inte kan försörja sina egna barn med mindre än att de söker jobb i andra länder, är djupt tragiskt. Det är också en påminnelse om att Sverige och EU måste fortsätta att hjälpa de krisdrabbade länderna att komma på fötter igen. Fram till dess är lösningen inte att avvisa de människor som i dag inte har någon annan utväg än att söka sig hit.
Man kan tycka att den internationella solidariteten som Croneman och hans gelikar så varmt brukar omhulda, ska sträcka sig längre än så....
