onsdag 22 september 2010

Demokratins snäva gränser

Jaha, nu när Sverigedemokraterna har säkrat en stabil majoritet i riksdagen kan vi ju säga hej då till turkkiorren på hörnan, Zlatan och sån där mat som blattarna äter, typ kebab, bulgur och pizza å sånt. Men eftersom demokrati bara gäller när det går bra för partier som vi tycker om, går det bra att hänga ut SD-sympatisörer på Facebook, sabotera deras möten och förvägra dem utskottsplatser.

Det är i alla fall så man kan tro att valda delar av populationen verkar resonera. Sverigedemokraterna har blivit inröstade i riksdagen och många av oss tycker att det känns sådär. Och ja – vi har fattat att majoriteten ”gillar olika” och att Jimmie Åkesson är islamofob.
Men kom igen nu – 95 % av den röstberättigade befolkningen har inte röstat på SD. Trots detta kan man av de enorma dramaqueen-reaktioner som syns runt om i landet, tro att Sverigedemokraterna intagit regeringsmakten och att en etnisk rensning är att vänta. Samtidigt syns alarmerande tendenser att vilja underkänna den femprocentiga SD-väljargruppens beslut.

Alltsedan natten den 19 september har det funnits en mobb som inte gjort annat än att i diverse forum skräna över hur mycket de "skäms över Sverige". Men att dryga fem procent av svenska folket valt att lägga sin röst på ett främlingsfientligt parti, är inget annat än en effekt av den allmänna rösträtten. Det riktigt skamliga ligger i hur delar av svenska folket och den politiska eliten den senaste veckan visat prov på antidemokratiska handlingar som inte hör hemma i Sverige.

Somliga har liksom lite svårare än andra att acceptera demokratins konsekvenser. Delar av vänstereliten har länge gjort sig kända för detta, vilket flertalet uttalanden på valnatten också vittnade om. ”Vi har inte lyckats nå ut med vår politik”, menade många såssar, medan två till synes komplett verklighetsfrånvända SSU-brudar skyllde Alliansens seger på de högervridna medierna (är Aftonbladet Kultur informerade om detta epitet?).


Alla valresultat som inte utfaller ”rätt” (d v s åt vänster) måste alltså per definition vara en direkt följd av att folket genom mediemanipulation eller illa kommunicerad politik, inte riktigt förstått sitt eget bästa. Men det är en stor skillnad på att tycka att folket röstar fel och att på olika sätt försöka justera valresultatet.


Demokrati-inom-utstakade-gränser tycks helt plötsligt ha blivit en vedertagen inställning, tyvärr också inom det politiska etablissemanget. Somliga allianspartiers förslag om att begränsa antalet utskottsplatser för att på så sätt stänga ute SD, är ett smuts-fifflande som känns misstänkt Mugabiskt. Det är riktigt skrämmande att folkvalda representanter är beredda att ogiltigförklara 5,7 % av väljarnas röster, för att de inte passar in i mallen för vad ett parti får tycka.


”Vem facking rösta?”, undrade någon på ett plakat under en manifestation mot demokrat...förlåt, Sverigedemokraterna i veckan. Ungefär 85 % av den röstberättigade befolkningen, enligt Valmyndigheten. För den som inte tycker att detta duger, finns det fortfarande lediga flighter till utvalda perifera diktaturer, med hyfsat liberal inställning till rösträkning och demokrati.