Usch va jobbigt det är att jobba!
Alltså, verkligen. Är det ingen mer än jag som känner att 40 timmar i veckan (ibland mer!) liksom bara är för mycket? Varje morgon rycks jag ur nattsömnen av väckarklockan, som med sitt genomträngande oljud manar om att det är dags att släpa min tärda, 26-åriga lekamen ur sängen för att gå till arbetet och slita i mitt anletes svett. Detta fortgår i 5(!) dagar tills jag äntligen - förlamad av veckans vedermödor - får vila till helgen.
Samtidigt som vi i den ledbrutna arbetsföra befolkningen uthärdar denna till synes obrytbara träldom, är det många som inte ens har ett jobb. Dessa människor står utanför arbetsmarknaden och får därmed inte ta del av den gemensamma jobbkaka som regeringen anser endast ska vara förbehållen några slitande få. Lösningen på detta är lika uppenbar som den är solidarisk: låt oss i medmänsklighetens anda dela broderligt på bördorna! 20 timmar + 20 timmar = 40 timmar. Problem solved!
Det snackas om jobbskapande åtgärder. Blotta tanken på att det finns människor i maktens hierarki som - av pur ondska - vill piska fler till att trä den kedja om halsen som en 40-timmarsvecka innebär, gör mig riktigt skrämd. Mörkrädd. Kränkt. Likt en samling kapitalismens feodalherrar tvingar de en ökad ström av hederliga medborgare att bli självförsörjande (läs: livegna kontorsträlar), medan vi andra i vår vanmäktighet bara kan se på.
Skola, vård och omsorg och jättemycket pengar till all offentlig verksamhet ska vi naturligtvis också ha. En hel befolkning som går ner i arbetstid skulle kanske kunna innebära mindre skatteintäkter. Men med tanke på att detta land formligen kryllar av miljonärer och rika överklassgubbar som inte gör annat än torka sina tryffelgödda bakdelar med 1000-lappar, är det såklart bara att låta dem betala den skatt som vi övriga skulle ha betalat. Med andra ord: låt Sveriges krösusar bära kostnaden för merparten av den gemensamma välfärden. Rättvist, solidariskt och medmänskligt!
Ibland är det den enklaste lösningen som är svårast att se. Låt oss nu alla skriva på en petition på pravda.se och leverera till den nytillträdda regeringen! Vi knegare har inget annat att förlora än våra bojor, så låt ropen skalla: proletärer i landet, förena er! Jag fattar inte att ingen kommit på detta förut...
