Ibland knackar realiteten på även hos den mest verklighetsfrånvände och utopikåte betongkommunist. Larsa Ohly är idag tredje man ut i DN:s artikelserie där alla partiledarna intervjuas. Intervjun pryds av en helsidebild med en glad och fryntlig Ohly och innehåller pliktrogna svar med alla paraddeviserna, från "utjämna klassklyftor" till "det är för lätt att bli rik i Sverige".
Så långt är läsaren helt med på banan. Detta ända tills Ohly halvt osökt glider in på temat fotboll och skattesänkningar och helt tappar den pseudoleninistiska skärpan för ett ögonblick. Lasse - en hängiven fotbollsfantast - har hajat kopplingen mellan höga löner och kvaliteten på de inhemska ligorna. De duktigaste spelarna i Allsvenskan försvinner alltid med ljusets hastighet till europeiska storklubbar, där både lönerna och nivån på spelet är högre. Andreas Johansson, förklarar Ohly, återvänder ju därför inte från Wigan till Djurgårn, utan väljer istället Aalborg.
Lösningen på denna spelarflykt är, enligt Ohly, att fotbollsspelare som enda samhällsgrupp blir berättigade till massiva skattesänkningar. På så sätt kan lönerna i Allsvenskan vara något sånär konkurrenskraftiga med åtminstone de nordiska ligorna.
Som synes drabbas Ohly under DN-intervjun av en temporär akutsenilitet, då han bara några rader tidigare deklararerat att det är alldeles för lätt att tjäna stålar i Sverige. Men jag e inte den som e den, utan medger att jag inte kan annat än att hålla med honom. En fotbollsmetafor fungerar uppenbarligen utmärkt som ett pedagogiskt instrument till att förklara economic man-tanken åt självaste Lasse Ohly. Fotbollsspelare, liksom företag, etablerar sig nämligen där det är lönsamt.
Allsvenskan läcker alltså duktiga spelare som ett såll, på samma sätt som det svenska skattetrycket genom åren tvingat det ena storföretaget efter det andra till utlandsflykt. Den givna följdfrågan i intervjun blev därför om inte samma idé skulle kunna tillämpas även på entreprenörer? Men Ohly - veteran i de förnuftsvidriga kaosresonemangens ädla konst - bortförklarade detta med att döh, samhället inte är en fotbollsplan:
"När jag pratar om elitens betydelse i idrotten handlar det om den upplevelse det innebär att se på bra idrott, i kombination med den positiva effekt eliten har på breddidrotten. Då finns det en logik i att man sänker skatten..."
Synd bara att Lasse inte tycker att företagandets positiva effekt på bredsamhället befogar samma skattesänkningslogik även för företag och vanliga knegare.
Dagens lektion brought to you by Lars Ohly har således lärt oss följande: 1) det är skillnad på folk och fotbollsspelare; 2) det är definitivt skillnad på elit och elit och sist men inte minst; 3) det är en jäkla skillnad på att använda skattemedel för att främja Lasse O:s favoritsport och att sänka skatter för att främja gemene kreti och pletis plånböcker.
