måndag 28 februari 2011
fredag 25 februari 2011
I en värld av idioter står han först i kön
Khadaffi är next in line av galna maktberusade gubbar med en fäbless för att testa gränserna för totalt vansinne. Folket gör uppror och den Libyske ledaren svarar med att sätta in såväl flottan som flygvapnet mot de civila protesterna. Samtidigt som han försöker likvidera massorna proklamerar Khadaffi att "Libyen kommer leda hela världen" och liknar sig själv vid queen Elizabeth II. En form av utflipprad galenskap som för tankarna till en annan verklighetsfrånvänd narcissistdåre. Gubbväldet gone awry...
fredag 18 februari 2011
Forever 14
Den här bloggen har ju vid ett flertal tillfällen ägnat viss uppmärksamhet åt den folkgrupp i vårt samhälle som vi kallar pubbisar. Främst har fokus riktats mot tendensen hos alla halvfärdiga att testa gränserna för självcentrerade resonemang med en total avsaknad av logik. Typ: "måste du vara sur för att mina polare kräktes ner sängen, trashade lägenheten och snodde all sprit".
Denna egenskap är symtomatisk för minst 95 % av pubbissläktet, men återfinns även hos andra, icke-fjuniga individer. Till exempel vissa kriminella.
Tony Olsson (som i och för sig bytt Olsson mot Byström, men nevermind) avtjänar sedan drygt 10 år tillbaka ett livstidsstraff på Kumlaanstalten för polismorden i Malexander 1999. Tony tycker inte det här med att sitta och mögla på anstalt är särskilt kul alls. Alltså har uttryckt en önskan om att få straffet tidsbestämt.
De flesta personer i Tonys sits hade troligen tänkt att det eventuellt kan vara smart att bevisa att brottsbanan är ett minne blott och att man är redo att återsocialiseras, om man vill få straffet kortat (som t ex Tonys medbrottsling Jackie Arklöw som enligt Expressen ägnat dagarna åt "klosterverksamhet"). Den kopplingen har dock inte Tony gjort. Less som han är på fängelse och hela Kriminalvården, har han istället gett utlopp för sin frustration genom att bland annat anlägga en brand, försökt tillverka ett vapen samt kastat bajs på fångvårdarna.
Inte alldeles otippat kom Kriminalvården fram till att ge avslag på Tony Olssons ansökan. Troligen för att de kände att samhället inte riktigt var redo för pyromaniska män som roar sig med att slänga bajs omkring sig, men vad vet jag. Hur Tony reagerade när han fick avslaget förtäljer inte historien. Men gissningsvis sa han något i stil med att samhället kan dra åt helvete och att "men alla andra får ju permis".
Denna egenskap är symtomatisk för minst 95 % av pubbissläktet, men återfinns även hos andra, icke-fjuniga individer. Till exempel vissa kriminella.
Tony Olsson (som i och för sig bytt Olsson mot Byström, men nevermind) avtjänar sedan drygt 10 år tillbaka ett livstidsstraff på Kumlaanstalten för polismorden i Malexander 1999. Tony tycker inte det här med att sitta och mögla på anstalt är särskilt kul alls. Alltså har uttryckt en önskan om att få straffet tidsbestämt.
De flesta personer i Tonys sits hade troligen tänkt att det eventuellt kan vara smart att bevisa att brottsbanan är ett minne blott och att man är redo att återsocialiseras, om man vill få straffet kortat (som t ex Tonys medbrottsling Jackie Arklöw som enligt Expressen ägnat dagarna åt "klosterverksamhet"). Den kopplingen har dock inte Tony gjort. Less som han är på fängelse och hela Kriminalvården, har han istället gett utlopp för sin frustration genom att bland annat anlägga en brand, försökt tillverka ett vapen samt kastat bajs på fångvårdarna.
Inte alldeles otippat kom Kriminalvården fram till att ge avslag på Tony Olssons ansökan. Troligen för att de kände att samhället inte riktigt var redo för pyromaniska män som roar sig med att slänga bajs omkring sig, men vad vet jag. Hur Tony reagerade när han fick avslaget förtäljer inte historien. Men gissningsvis sa han något i stil med att samhället kan dra åt helvete och att "men alla andra får ju permis".
torsdag 17 februari 2011
Looking for: whatever I can get
Pravdas grand lady Lena Mellin skriver idag ett hyllningstal där hon lyfter fram Tomas Östros som Månas givna efterträdare. Med sina 17 år i riksdagen, 10 år som statsråd och förmåga att uttala sig i sakfrågor är Östros - i Mellins ögon -mannen som har vad som krävs för att ta över såsse-kajutan. Dessutom uppfyller han det absolut viktigaste kravet av dem alla - dvs, han har inte har sagt att han faktiskt vill bli partiledare.
Tomas Ö. har med sin tyska kamrersuppsyn fått både en och 1000 gliringar om att vara grå och färglös samt ha lite väl mycket av the golden SS-touch. Detta medger också Lena Mellin. Det kan hända att det inte "sprakar om Östros", skriver hon, men tillägger att man ibland helt enkelt får "ta det man får".
Ah, that's the spirit! Mannen som ska lyfta Sossarna från 30-procentsstrecket mot opinionssiffror som matchar fornstora dagar, är alltså ungefär som den minst frånstötande individen på två ben som går att hitta kl 3 på en klubb. Tar man på sig ölglasögonen så duger han helt klart i krig. Samtidigt är han ändå kylig nog att spela svårfångad.
Bang on target!
Följaktligen kan man alltså konstatera att den som är sugen på att bli socialdemokratisk partiordförande gör klokt i att läsa "The Game", samt att sossepressens tankar om det egna partiets kandidatpool är ungefär lika höga som Bosse Lundgrens chanser till comeback som moderat partiledare. Allt detta måste kännas galet peppande för alla som hoppas på en socialdemokratisk renässans.
Tomas Ö. har med sin tyska kamrersuppsyn fått både en och 1000 gliringar om att vara grå och färglös samt ha lite väl mycket av the golden SS-touch. Detta medger också Lena Mellin. Det kan hända att det inte "sprakar om Östros", skriver hon, men tillägger att man ibland helt enkelt får "ta det man får".
Ah, that's the spirit! Mannen som ska lyfta Sossarna från 30-procentsstrecket mot opinionssiffror som matchar fornstora dagar, är alltså ungefär som den minst frånstötande individen på två ben som går att hitta kl 3 på en klubb. Tar man på sig ölglasögonen så duger han helt klart i krig. Samtidigt är han ändå kylig nog att spela svårfångad.
Bang on target!
Följaktligen kan man alltså konstatera att den som är sugen på att bli socialdemokratisk partiordförande gör klokt i att läsa "The Game", samt att sossepressens tankar om det egna partiets kandidatpool är ungefär lika höga som Bosse Lundgrens chanser till comeback som moderat partiledare. Allt detta måste kännas galet peppande för alla som hoppas på en socialdemokratisk renässans.
måndag 14 februari 2011
onsdag 9 februari 2011
Avlatsbrev 2.0
Katolska kyrkan fortsätter att fila på sin nya moderna image. Sist var det påven som chockade världen genom att överge sin forna - inte så jätteeffektiva - smittskyddsstrategi och säga ok till preventivmedel, efter att under lång tid ha avfärdat kådisar som helt fel sätt att bekämpa HIV på . Nu hakar Vatikanen även på smartphone-trenden och lanserar sin egen app kallad "Confession: A Roman Catholic App". Känns helt sjukt på.
Appen gör precis vad det låter som. För 15 spänn kan en vanlig syndare få hjälp med lite botgöring, bön och annat religiöst. En modern version av det gamla hederliga avlatsbrevet, om man så vill.
15 kronor kan kanske te sig dyrt i relation till standardapp-priset på 7 kr, men tänk bara på alla dessa sammanhang som appen kan användas! Snatteri, otrohet, slarv med bedjandet, snuskerier utanför äktenskapet och allmänna lagöverträdelser - allt kan botgöras med ett enda litet klick, vilket borde göra katolikappen hetare än både Angry Birds och Fat Booth.
Katolska kyrkans kreativitet när det kommer till att locka nya medlemmar och håva in cash från den befintliga flocken, har ju historiskt sett varit på topp. Efter att ha legat lågt ett tag, har man nu uppenbarligen fattat att det gäller att vara down with the kids om man ska få pengarna att rulla in. Håll därför utkik efter kommande PR-trick från vatikan-hållet. Tänk typ en biktnings-hotline, påve-talkshow, Biggest loser för kardinaler etc. Fortsättning följer...
tisdag 8 februari 2011
Görans våta drömmar
Partiledarkrisen i det stukade Såsseimperiet får maxad uppmärksamhet just nu. I söndagens Agenda intervjuades ex-statsministern och proffspampen - Göran Persson - om läget i partiet. Göran gjorde naturligtvis allt för att få till experits-looken med tillhörande bekymmersveck i pannan. Men den dästa nöjdheten över att få bekräftat att det bara finns en man som kan leda Sosseriet, lyste liksom igenom.
Göran P. har genom historien inte direkt gjort sig känd för sin modesta inställning till sin egen betydelse. På frågan om han såg några svagheter hos sig själv svarade t ex Göran i en intervju i Expressen år 2000: "Kanske jag blir lite för duktig ibland... Kanske är jag för påläst och kan ibland uppfattas som lite mästrande." - som sig bör för en fullblodspotentat. Hybris är liksom del av en pamps arbetsbeskrivning.
I Agendaintervjun framgick även att Persson - S-krisen till trots - inte på något sätt övergett sin syn på sossehegemonin som ett normaltillstånd i svensk politik. Tvärtom. F d ordförande Persson fick liksom något vått i blicken när drömskt liknade socialdemokratin vid den katolska kyrkan. Socialdemokraterna ska inte vara något "vanligt parti", förklarade Göran, utan fungera som en stor församling som påverkar hela samhällsutvecklingen. Aaaah sweet memories!
Att de flesta sossar fortfarande inte kommit över chocken att Sverige inte längre är en enpartistat gör ingen förvånad. Men Göran Perssons liknelse ger oss ändå alla en påminnelse om att såssarna troligen behöver hållas på mattan ett bra tag till innan de hittar ut ur narcisisstdimman.
Låt oss därför hoppas att Berit Andnors valberedning fortsätter i samma verklighetsfrånvända spår i jakten på en partiledare, som av kravspecifikationen att döma måste vara en utomäktenskaplig avkomma till Göran Persson och Wanja L-W. I ren desperation kommer man därför förhoppningsvis tvingas stress-välja Svempa Österberg, Östros, Stickan Malm eller någon annan härligt grå charmförskonad betongsåsse. Den socialistiska kyrkans vision om ett Sverige där hela landet är ett enda stort Svinarp är uppenbarligen allt annat än död.
Göran P. har genom historien inte direkt gjort sig känd för sin modesta inställning till sin egen betydelse. På frågan om han såg några svagheter hos sig själv svarade t ex Göran i en intervju i Expressen år 2000: "Kanske jag blir lite för duktig ibland... Kanske är jag för påläst och kan ibland uppfattas som lite mästrande." - som sig bör för en fullblodspotentat. Hybris är liksom del av en pamps arbetsbeskrivning.
I Agendaintervjun framgick även att Persson - S-krisen till trots - inte på något sätt övergett sin syn på sossehegemonin som ett normaltillstånd i svensk politik. Tvärtom. F d ordförande Persson fick liksom något vått i blicken när drömskt liknade socialdemokratin vid den katolska kyrkan. Socialdemokraterna ska inte vara något "vanligt parti", förklarade Göran, utan fungera som en stor församling som påverkar hela samhällsutvecklingen. Aaaah sweet memories!
Att de flesta sossar fortfarande inte kommit över chocken att Sverige inte längre är en enpartistat gör ingen förvånad. Men Göran Perssons liknelse ger oss ändå alla en påminnelse om att såssarna troligen behöver hållas på mattan ett bra tag till innan de hittar ut ur narcisisstdimman.
Låt oss därför hoppas att Berit Andnors valberedning fortsätter i samma verklighetsfrånvända spår i jakten på en partiledare, som av kravspecifikationen att döma måste vara en utomäktenskaplig avkomma till Göran Persson och Wanja L-W. I ren desperation kommer man därför förhoppningsvis tvingas stress-välja Svempa Österberg, Östros, Stickan Malm eller någon annan härligt grå charmförskonad betongsåsse. Den socialistiska kyrkans vision om ett Sverige där hela landet är ett enda stort Svinarp är uppenbarligen allt annat än död.
tisdag 1 februari 2011
Hur ska det gå?
Rubrik i tidning idag:
Man anar minst sagt oråd när man längre ner på sidan hittar följande rubrik i samma tidning:
Var alla kränkta och osedda själar därute nu ska vända sig, om inte till vår goda ex-DO, är höljt i dunkel. Liksom vad som händer med den kränkte unge mannen, som nu tycks lämnas vind för våg åt sitt DO-lösa öde. Låt oss hoppas på en värdig efterträdare.
Fundamentalistisk samstämighet
Jag vet inte vilken rad och vers, kapitel eller del. Men nånstans i den heliga skriften står det att det är bögarnas fel
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)