Wicked leaks

Under den senaste tiden har organisationen Wikileaks genom sina häpnadsväckande avslöjanden vänt upp och ner på precis hela världen. På löpande band presenteras extra superhemliga dokument där allmänheten får ta del av idel vansinnessensationella uppgifter, som får varje lill-Guillou till journalist i detta land att rysa av glädje åt smaskigheterna. Vi har bland annat fått veta chockavslöjanden som att:

• Ubbe Ahlin pratade med diplomater och ambassadsfolk när han var ordförande i utrikesutskottet.

• Sverige är inte neutralt och föredrar att samarbeta med USA framför Nordkorea, Iran och Kuba.
  

• Norrmän tycker om att jävlas med svenskar

• Calle Bildt representerar en perifer glesbefolkad blåbärsstat nära polcirkeln, men gillar att leka att han är en jättecreddig utrikespolitisk småpåve som egentligen borde spela bridge med Hilary, Cameron och Sarkozy varje dag.

Folket rasar till följd av dessa uppdaganden som formligen raserar hela vår världsbild. Samtidigt får vi lov att hylla Wikileaks - denna eminenta källa till mystisk och gömd information som för våra tankar till allsköns Hollywoodproducerade konspirationsfilmer. Plötsligt känns tillvaron lite mer spännande.

Som politruk har jag ju en ovärdelig inblick i politikens dunkla rum och för att elda på den spänning som nu byggts upp ibland oss, har jag några färska läckor att delge er (men kom nu ihåg att ni läste det här först!). Det sägs nämligen att Wikileaks snart kommer att presentera information som indikerar att Usama bin Laden verkligen på riktigt är insane in the membrane, att USA har oljeintressen i mellanöstern, att regeringen vet saker som vi inte vet, att det finns folk som vet saker som andra inte vet men som samtidigt inte vet saker som vissa vet, samt att Reinfeldt ibland ringer Obama.