Designtorgets skapelse i form av en disktrasa prydd av Måd O:s flinande nuna och ovanstående rubrik, har plötsligt blivit vinterns hetaste politiska accessoar. Efter några veckor av idel flummiga icke-svar och med stackars Luciano hundvalpen Astudillos kamikaze-uppdrag i söndagens Agenda som kronan på verket, meddelade den rödgröna sörjan till slut igår att de tänker avskaffa RUT-avdraget om de vinner valet i höst. Nej från V, Ja från Mp och Nja från S blev alltså slutligen Nej - great success för Larsa Ohly med andra ord.
I tisdagskvällens Aktuellt motiverade Måna det rödgröna beslutet med att "de rika" redan fått tillräckligt med förmåner sedan Alliansen tog makten. "Pigavdraget", som vänsterklicken gärna kallar de hushållsnära tjänsterna, anses av samma gäng vara en förmån som främst kommer överklassen till del. Men förutom att det som vanligt är väldigt oklart av vilka denna diffusa "de rika"-grupp som ständigt nämns av sosseriet utgörs, slänger Mona Sahlin sig ut på ganska så glashal is med detta resonemang. Några minuter efter att oppositionen kommit med sitt besked, skickade nämligen Almega ut ett pressmeddelande med konstaterandet att RUT-avdraget nyttjas inom alla inkomstgrupper. En av fyra av de som använt sig av avdraget, tjänar mindre än 16 700 i månaden. Men om man skulle anta att det ändå var så som oppositionen försöker göra gällande: att det bara är Danderyds-Didrikar och Saltis-Sylvior som RUT-avdrar - är detta verkligen skäl nog att avskaffa avdraget?
Man uppskattar att de hushållsnära tjänsterna har bidragit till 11000 nya jobb - troligen delvis för att många av jobben uppkommit genom att svarta tjänster blivit vita. Mot bakgrund av detta samt de rådande arbetslöshetssiffrorna, ter det sig som det mindre begåvat att slänga 11 000 jobb i sjön bara för att "dom rika" minsann inte ska få subventioner för att anlita städhjälp. Ett konstaterande som också gjordes av Miljöpartiets Mikaela Valtersson förra veckan (detta var alltså på den tiden när MP ville ha kvar RUT-avdraget).
Retoriken om att det är fult att anlita städhjälp (framför allt om man råkar tjäna bra med stålar, vilket naturligtvis är ännu fulare) är ett mantra som säkert köps av de flesta trogna vänsterpartiväljare. Men innan de valde att vika sig för Ohly och vänsterretoriken, borde såssarna med Måna i täten insett att det gäller att välja sina strider - vanliga mellanmjölkssvennar tillika mittenväljare gillar uppenbarligen tanken på billig städhjälp (3 av 4 ställer sig positiva till avdraget). Och även om det inte lär vara denna fråga som avgör valet, så borde den som gillar S och MP men känner sig lite mindre såld på V, kanske dra öronen åt sig. Att kompromissa med viktiga jobbtillfällen till förmån för proletärpopulism, tyder på en tendens att låta ideologi gå före pragmatism.
"Jobben först", var det ja.
